I söndags satte jag o matilda oss i parken o drack varsitt glas vitt vin o hade ganska djupa diskussioner o väldigt trevligt, tills en 42årig man dyker upp o m raspig röst ber om en cigarett.
-Visst, säger vi o hoppas på att han ska försvinna så vi kan återgå till statistik, sinneslag o dyl.
Men icke!! Han slår sig ner i skräddarställning o föreläser för oss om att han minsann är guldsmed o inte har haft sex m en kvinna på 4 år. Samtidigt som han pruttar hela tiden fortsätter han sen o informerar oss om att han aldrig i hela sitt liv använt kondom, att han försökt ha sex m en pojke när han var 17, o undrar om vi har råkat ut för det o känt att vi inte har kunnat få upp den o hur pinsamt det är (vi tänker -nej, för vi har ingen snopp)
Sen proppsar han på att få en slatt av vårt vin, men vi säger nej, vi har inte så mkt kvar!
Han: -Alltså det är lugnt, jag har inga könssjukdomar!
Jag: -Nähä, men tänk om vi har det då?
Han: Ni?! Nä-ää, det tror jag inte! Inte skulle ni ha könssjukdomar! Dessutom finns det piller mot sånt!
Sen släppte ngn hans hundar som kom rusandes o var söta o läskiga på samma gång. Dom var asstora o vita o såg ut lite som två vargar o hette Ares o Ymer. Ares hatade kvinnor.
Mannen frågade om vi ville passa hans hundar på dagen o åka till stranden m dom o bada m dom. Vi bara -njaaaaa. Sen ville han våra telefonnummer så vi kunde äta middag ngn gg. Då påstod vi att vi hade lämnat alla våra värdesaker hemma utom våra nycklar o drack upp vårt vin o sa att vi skulle gå hem.
Mannen sprang äntligen tillbaks till sin klunga, o vi upptäckte att han hade tagit matildas snygga Marilyn-tändare som hämnd!!!! Mycket fult!!!!
Vi, helt uppe i varv o asförbannade över att mannen förstört vår trevliga diskussionskväll, gick helt sonika hem o hämtade en till flaska vin o gav oss ut i natten. Vi styrde kosan mot Botan, då vi undrade varför vi aldrig satt där, det är ju en jättetrevlig park. Vi insåg snart varför vi aldrig suttit i Botan annat än på dagarna, det är för att Botan låser sina grindar kl 21.30.
Vi begav oss istället till Lundagård o satte oss på en bänk vid fontänen. Det var jättefint där på kvällen o vi hade till o med små gatlyktor här o där.
Helt uppe i våra diskussioner om kostymfilmer o fingertoppskänsla hör matilda plötsligt ett ljud.
Matilda: -hörde du?! är det inte han? han från parken?
Jag: -nääää...vad är oddsen för det?
..och så vänder vi oss om o får syn på hans gigantiska spökhundar som lyser bland träden.
Sen gör vi vad vilken normal människa som helst skulle göra: FLYR.
Hukade o kutryggiga rusar vi som yra höns m varsitt vinglas i ena näven o jag m pavan o matilda m en påse. Vi kan inte välja riktning först utan springer åt olika håll (som vanligt) o tar sen till vänster om fontänen o siktar på trappan. Mycket puckat då mannen o hundarna då lätt hade kunnat genskjuta oss. Vi vågar inte vända oss om men hör hur hundarna skäller. Vi kommer upp framför Universitetshuset o springer sen ner för trappan som går ner i Lundagård o kommer ut där Tapatio låg. Smygrusar ner längs Kyrkogatan o svänger in mot Juridicum. Saktar ner o andas ut. Matilda har spillt ut halva sitt vinglas o vi funderar på vart vi ska ta vägen nu. Jag resonerar att anledningen till att han stal tändaren var kanske så att hundarna skulle kunna spåra oss? Skärrade beger vi oss till Katedralskolan o sätter oss på en bänk o nojjar m en cigg. Kissar i ett buskage o sen har vi lugnat ner oss ngt sånär.
Dricker upp vårt vin o funderar över varför vi är så paranoida o rädda o varför alla störda människor hittar oss.
Fortfarande livrädda för mannen går vi hem o lägger oss. Även om han skrämde livet ur oss m sina hundar, får man ju ändå säga att han kryddade vår vardag en hel del.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar