s.30 När jag på middagen igår kom hem till Weltsch, hörde jag hans systers röst hälsa på mig, men henne själv såg jag inte förrän hennes späda kropp lösgjorde sig från gungstolen som stod framför mig.
s.60 Så förflyter denna regniga, fridfulla söndag, jag sitter i sovrummet och har det lugnt och tyst omkring mig, men istället för att börja skriva, vilket jag exempelvis i förrgår hade velat av hela mitt hjärta, har jag suttit en bra stund och stirrat på mina fingrar.
s.63 Mitt inre smakade som honung. Jag drack det i stora klunkar. På teatern försvann det goda humöret omedelbart.
s.139 Min morbror från Spanien. Snittet på hans kavaj. Effekten av hans närvaro. Hans mångfasetterade personlighet. Hans sätt att sväva fram genom hallen till toaletten. Svarar då inte på tilltal.
s.177 Att få ett rep lagt om halsen och dras in genom fönstret på bottenvåningen i ett hus och sedan blodig och sargad halas vidare - såsom av någon som inte ser sig för - upp genom innertak, möbler, väggar och vindsvåningar, tills den tomma snaran - som först när takteglet forceras tappar de sista resterna av min kropp - blir synlig uppe på taket.
s.178 3. Jag behöver mycket ensamhet. Vad jag åstadkommit är endast frukten av ensamhet.
5. Rädslan för att binda mig, att bli ett med någoon. Då är jag aldrig mer ensam.
7. Ensam skulle jag kanske en dag kunna säga upp mig från min tjänst. Som gift kommer jag aldrig att kunna göra det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar